Svenska Akademiens ordlista (SAOL)

Trettonde upplagan av SAOL

SAOL13 är till sin yttre form lik föregående upplaga (1998). Där infördes flera nyheter, framför allt strikt alfabetisk sortering av uppslagsorden, markering av ordled (både i form av sammansättningsgränser och avledningsgränser) och ändringar ifråga om etableringen av uppslagsord. Dessa förändringar kommer här inte vidare att beröras utan läsaren hänvisas vid behov till tolfte upplagans inledning.

Den största förändringen i den trettonde upplagan gäller ordförrådet med ca 10 500 tillagda ord och ca 5 500 utmönstrade ord. Införandet av nya ord i ordlistan har varit ett självklart inslag i varje ny upplaga även om antalet denna gång är det största sedan 1950 års upplaga. Däremot har benägenheten att stryka föråldrade ord i nya upplagor inte varit lika självklar, något som har lett till att sådana ord länge har dröjt sig kvar. Men eftersom SAOL inte är en historisk källa utan en rättskrivningsordlista över samtidsspråket har i den nya upplagan relativt många gamla ord utmönstrats. Den som vill veta vad gamla och sällan förekommande ord betyder och hur de används kan numera – utan kostnad – gå till nätupplagan av Svenska Akademiens ordbok och få rikligt med historisk information (se vidare avsnitt 4.2 i inledningen).

En nyhet i trettonde upplagan gäller de normativa inslagen, särskilt ifråga om stavning, böjning och ordbildning hos engelska lånord i svenskan. Nyheten ligger närmast i en något tydligare form för rekommendationerna för dessa ord. Det kan röra sig om ett förslag att använda ett svenskt ord i stället för ett engelskt (t.ex. ”använd hellre x”) eller en rekommendation att använda svensk pluralböjning snarare än engelsk (se vidare avsnitt 2.3 i inledningen).

En förändring mot tidigare upplagor gäller uttalsbeteckningen som i trettonde upplagan har fått en form som bättre stämmer med dagens lexikografiska praxis. Ett exempel är att SAOL tidigare angett kort vokal genom dubbelteckning av konsonanten (t.ex. i ordet pop där uttalet angetts med [påpp]) medan den nya upplagan anger kort vokal med accent efter konsonanten ([påp´]) resp. lång vokal med accent efter vokalen (t.ex. i ordet merit [-i´t]). Också i andra avseenden har uttalet i SAOL anpassats till rådande praxis (se närmare avsnitt 5.2 i inledningen).

Trettonde upplagan inför slutligen något så ovanligt som ytterligare en självständig bokstav, nämligen w (”dubbel-v”) som inte längre sorteras in under enkelt v utan – som i många andra språk, även nordiska – blir en bokstav med egen placering efter bokstaven v.

Copyright © 2011 Svenska Akademien