Sture Allén, Bengt Loman & Bengt Sigurd
Svenska Akademien och svenska språket. Tre studier
Svenska Akademiens arbete med svenska språket har varit mångskiftande och griper över tiden från gåspenna till textskärm. I denna bok berättas historien om Akademiens språkliga verksamhet genom åren fram till 200-årsjubileet 1986.
Bengt Loman skildrar tiden från Akademiens instiftande 1786 fram till 1800-talets slut, då det stora ordboksarbetet kom i gång. Nästa avsnitt, författat av Bengt Sigurd, behandlar huvudsakligen ordboken och ordlistan men kommer också in på övriga språkliga insatser fram till 1980-talet. I det sista avsnittet diskuterar Sture Allén förutsättningar och uppgifter för språkarbetet inför Akademiens tredje sekel.
1986. 275 s. ISBN 91-1-853572-0 (slutsåld).
Anders Burius
Hundra år i litteraturprisets tjänst. Svenska Akademiens Nobelbibliotek 1901–2001
Nobelbibliotekets tillkomst och historia har aldrig blivit föremål för en sammanhängande skildring tillgänglig för en större allmänhet. Nu finns emellertid en sådan att tillgå. I boken koncentreras intresset i första hand till de mest händelserika skedena: den intensiva uppbyggnadsperioden och de senaste decenniernas nyorientering, expansion och datorisering.
Men bokens titel avspeglar bara den ena av Nobelbibliotekets uppgifter, den att bistå Svenska Akademien i prisarbetet. Biblioteket har också under sina hundra år alltid varit tillgängligt för allmänheten och är därmed det i särklass största svenska offentliga biblioteket i privat ägo. Låntagarperspektivet blir därför en viktig aspekt som boken inte försummar att uppmärksamma, och bibliotekets atmosfär har av många kommenterats i litterär form.
2002. 120 s. ISBN 91-1-301148-0.
Distr.: Norstedts.
Kerstin Ekman
Mine Herrar... Om inträdestalen i Svenska Akademien
Svenska Akademiens stadgar föreskriver att en nyinvald ledamot skall ta sitt inträde i Akademien vid en offentlig sammankomst och därvid hålla ett inträdestal över sin företrädare. Inträdestalen har varit av mycket skiftande slag: korrekta och konventionella minnesteckningar, högstämt idealistiska parentationer, djupgående analyser av livsverk, berättelser ur det förgångna — och mycket mer. I talen har många av vårt lands främsta författare och humanistiska vetenskapsmän avporträtterat varandra. Resultaten har varit allt från lysande till kuriösa, och alltid har talaren i någon mån också avbildat sig själv. Om dessa porträtt handlar essäerna i Mine Herrar ..., från det gustavianska talets eld och livlighet och dess finurliga förställningskonst till vår egen tids saklighet och föregivna uppriktighet.
1986. 284 s. ISBN 91-1-853542-9 (slutsåld).
Magnus von Platen
Diktare och domare. Svenska Akademiens pristävlingar
Gustaf III bestämde att Svenska Akademien varje år skulle anordna tävlingar i vältalighet och skaldekonst. De främsta bidragen belönades med en guldmedalj, Akademiens stora pris. Tävlingarna pågick i mer än hundra år, och de tusentals tävlingsskrifterna fyller många hyllmeter i Akademiens arkiv. Här finns bidrag från stora skalder, från kungliga amatörer och förhoppningsfulla skolynglingar, från pekoralister och galningar. Magnus von Platen berättar i denna lärda och lekfulla bok om vilka som tävlade, om vad priserna kom att betyda för dem som fick dem, om vad som sades vid Akademiens bord om de tävlande — och om den bistra men ofta kvicka kritik som drabbade Akademien och dess prisbeslut.
1986. 183 s. ISBN 91-1-853582-8 (slutsåld).
Henrik Schück
Anteckningar till Svenska Akademiens historia 1883–1912
Utgivna av Bo Svensén
I anslutning till Svenska Akademiens 150-årsjubileum 1936 författade Akademiens ledamot Henrik Schück en omfattande framställning av Akademiens historia (Svenska Akademiens historia, 1–7, Norstedts 1935–39). Skildringen är mycket utförlig fram till Akademiens 100-årsjubileum 1886, medan de därpå följande 50 åren behandlas kortfattat.
Schück skrev också en fortsättning, som i fem delar ingående skildrade perioden 1883–1912, dvs. Carl David af Wirséns tid som Akademiens ständige sekreterare. Eftersom den behandlade personer som ännu var i livet, ansåg Schück att den inte borde tryckas. Så skedde inte heller. Men femtio år efter författarens död – och nästan hundra år efter de händelser som skildras där – ansåg Akademien att man borde ta fasta på materialets värde för dem som intresserar sig för tiden och beslöt att det skulle ges ut.
Utöver själva texten innehåller utgåvan bland annat innehållsliga och språkliga förklaringar samt register över citerade dokument. Det sistnämnda är inte minst viktigt, eftersom Schück citerar ett stort antal tidigare ej publicerade brev och andra dokument ur Akademiens arkiv.
1999. 228 + 279 + 138 + 214 + 247 s. ISBN 91-1-300743-2. Distr.: Norstedts.
Torgny T. Segerstedt
Svenska Akademien i sin samtid. En idéhistorisk studie
Svenska Akademien betraktas här som en grupp i växelverkan med den politiska, kulturella och sociala omgivningen. Akademiens syn på den egna organisationen och de egna uppgifterna analyseras jämsides med förändringarna i den gällande verklighetsbilden, inställningen till samhällets utveckling, utbildningen och de estetiska frågorna. Inom dessa områden har Akademien påverkats av tidens andliga huvudströmningar, men samtidigt har den själv varit en utvecklingsbestämmande kraft när det gällt den språkvetenskapliga utvecklingen, synen på historien och det estetiska betraktelsesättet.
Del I (1786–1844): 1986. 363 s. ISBN 91-1-853472-4 (slutsåld).
Del II (1844–1886): 1986. 238 s. ISBN 91-1-853532-1 (slutsåld).
Del III (1886–1936): 1992. 492 s. ISBN 91-1-921772-2 (slutsåld).
Bo Svensén
De Aderton. Svenska Akademiens ledamöter under 200 år
Det kommer ofta frågor till Svenska Akademien om dess ledamöter, såväl de nuvarande som dessas föregångare. Den här volymen är tänkt att fylla behovet av en behändig biografisk uppslagsbok.
Biografierna, som ges i stolsordning, åtföljs av porträttbilder. Boken är försedd med en inledning, som låter läsaren följa några utvecklingslinjer när det gäller Akademiens sammansättning genom åren och dessutom i ett antal tvärsnitt redovisar läget vart femtionde år, från instiftelsen till 200-årsjubileet 1986. Ett alfabetiskt ledamotsregister gör det lättare att hitta i boken.
Till boken hör ett supplement med biografiska uppgifter om de ledamöter som invalts i Akademien under åren 1986–2000.
1992. 221 + 8 s. ISBN 91-1-921752-8.
Distr.: Norstedts.
Bo Svensén
Svenska Akademien från Gustaf III till våra dagar
Boken speglar Svenska Akademiens roll som fristående kulturinstitution både från historisk synpunkt och i modernt perspektiv.
Efter en allmän historisk översikt koncentreras framställningen först till de två verksamhetsområden som innefattas i Gustaf III:s uppdrag till Akademien: svenska språket och svenska litteraturen. Därefter skildras Akademiens litterära engagemang på det internationella planet, som tog sin början 1901 genom att man åtog sig att utdela Nobelpriset i litteratur. Ett särskilt avsnitt ägnas åt Akademiens nutida organisation och verksamhet, såväl till vardags vid torsdagssammankomsterna som vid det akademiska årets glansfulla final: högtidssammankomsten den 20 december.
Boken avslutas med fullständiga förteckningar över ledamöter och sekreterare, minnespenningar, priser och stipendier samt Nobelpristagare i litteratur.
1998. 194 s. ISBN 91-1-300568-5.
Distr.: Norstedts.