Gustaf III bestämde att Svenska Akademien årligen skulle författa en minnesteckning över en framstående svensk. Minnesteckningarna ingår som regel i årsvolymerna i serien Svenska Akademiens handlingar (SAH), men vissa av dem publiceras separat, antingen som särskilda volymer i SAH eller i Akademiens småskriftserie. Samtliga minnesteckningar distribueras av Norstedts.
Följande minnesteckningar har utgivits separat sedan Akademiens 200-årsjubileum 1986:
Werner Aspenström
Bertil Malmberg
”Min bok om Bertil Malmberg gör inte anspråk på att vara en minnesteckning i egentlig mening utan har snarare formen av en längre essay, ett slingrande och ovetenskapligt resonemang kring ’den diktande processen’ som den yttrar sig hos Malmberg, en utpräglad och snillrik representant för den kategori av diktare som brukar benämnas esteter.” [Werner Aspenström]
1987. 105 s. ISBN 91-1-873332-8 (SAH; slutsåld).
Sigrid Kahle
H.S. Nyberg
Den legendariske orientalisten H. S. Nyberg (1889–1974) var professor i semitiska språk i Uppsala 1931–56 och ledamot av Svenska Akademein från 1948. I Sigrid Kahles biografi över fadern får vi följa denne i hans verksamhet som filolog och religionshistoriker, arabist, hebraist och iranist. H. S. Nyberg var en svensk humanist, en lärd polyhistor och samtidigt en man av folket. Han var också djupt engagerad i världsskeendet, självständig och orädd i sina ställningstaganden. Mycket av vad han sade och lärde är idag aktuellare än någonsin.
1991. 584 sidor. ISBN 91-1-884262-3 (SAH; slutsåld).
Erik Lönnroth
Erik Magnus Staël von Holstein
I den historiska litteraturen har han behandlats som ett appendix, ömsom till sin berömda hustru, ömsom till den s.k. storvisiren i den svenska förmyndarregeringen 1792–96, Gustaf Adolf Reuterholm. Samtidigt har ingen förnekat att han innehade en av nyckelrollerna i förmyndarregeringens utrikespolitiska balansgång under ett ytterligt turbulent skede i europeisk storpolitik. Det kan vara motiverat att rikta uppmärksamheten direkt på Erik Magnus Staël von Holstein, Sveriges ambassadör från 1783 vid det franska hovet, sedan vid de revolutionära regeringsorganen under 1790-talet. Har han varit ett osjälvständigt redskap för starkare viljor, eller kan man spåra ett handlingsmönster, där en egen politisk personlighet gör sig gällande?
1998. 27 s. ISBN 91-1-300702-5 (slutsåld).
Göran Malmqvist
Bernhard Karlgren
Redan på 1920-talet hade Bernhard Karlgren (1889–1978) vunnit internationell ryktbarhet för sina banbrytande forskningar i kinesisk språkvetenskap. Med få undantag har hans större språkvetenskapliga och filologiska arbeten ansetts så epokgörande att de t.o.m. översatts till kinesiska. Generationer av sinologer världen över hyllar fortfarande Bernhard Karlgren som den store läromästaren. Hans lärjunge Göran Malmqvist skildrar i denna minnesteckning mästarens barn- och ungdomsår och hans mer än sjuttioåriga forskarbana men låter oss också möta människan bakom den ständigt hårt arbetande vetenskapsmannen.
1995. 539 s. ISBN 91-1-955092-8 (SAH; slutsåld).
Birgitta Trotzig
Gösta Oswald
”Gösta Oswalds särmärke är ju en kulturell inlevelseförmåga av ovanligt slag. Delvis låg den i tiden – efter 30-talets bokbål och överhuvudtaget epokens monstruösa experiment med folk, språk och kulturer, fanns ett behov, som en stark undermedveten kraft, att söka upp och leva med dessa hotade mänskliga uttryck. [...]
Men Oswalds kulturinlevelse var ändå av ett mer särartat, man kunde kanske säga teatralt slag. ’Kulturen’, de traderade spåren av andra existenser, var för honom inte fråga om historiskt sinne, avståndssinne – det var en fråga om passion, sökande efter närhet, ett lidelsefullt identifikationsbehov. Hans sensibilitet var alltomfattande och allätande, den skilde inte alls på natur och kultur, allt gick att ha till allt.” [Birgitta Trotzig]
2000. 27 s. ISBN 91-1-300879-X (slutsåld).
Gunnel Vallquist
Helena Nyblom
Helena Nyblom (1843–1926) växte upp i ett högkultiverat Köpenhamnshem. Hon gifte sig 1864 med estetikdocenten, senare professorn och akademiledamoten Carl Rupert Nyblom och flyttade till Uppsala, där makarnas hem för flera decennier framåt blev ett centrum för poeter, konstnärer och musiker. Helena Nyblom, som tidigare hade utgivit diktsamlingar, romaner och noveller, fick sitt genombrott som författare 1897 med sagosamlingen ”Det var en gång”, och sagan blev den litterära form där hon i fortsättningen kunde uttrycka sin egenart.
Gunnel Vallquists biografi tecknar med psykologisk förståelse Helena Nybloms okonventionella, orädda personlighet och ger en pregnant karakteristik av hennes författarskap och insats som kritiker.
1987. 350 s. ISBN 91-1-873132-5 (SAH; slutsåld).
Per Wästberg
Axel Hirsch – folkbildare och filantrop
Axel Hirsch (1879–1967) var banbrytare inom fattigvården, folkbildningspionjär och oavlönad socialarbetare. Men han var också en kultiverad herre, bosatt på Östermalm, och tillhörde en förmögen judisk Stockholmssläkt som hyste en rad färgstarka gestalter. I hans liv fanns också en vänkrets av personer som var tongivande på en rad samhälls- och kulturområden.
I Per Wästbergs personliga minnesteckning över en femtiofyra år äldre man ur släktkretsen framträder en diskret nyckelfigur bakom bygget av välfärdsstaten, en engagerad stockholmare, en aktiv verdandist och socialliberal. Boken utgör också en initierad krönika över de levnadsvillkor som gällde för gemene man under en svunnen men avgörande epok i vår historia.
2002. 406 s. ISBN 91-1-301122-7 (SAH).