B. föddes 27 okt. 1762 vid Stjärnholm i S:t Nikolai socken i Södermanland och avled 6 maj 1826. Han var son till kyrkoherden Jonas B. och Anna Sofia Wigelstjerna.

B. studerade i Uppsala 1781–83 och tjänstgjorde därefter i olika kommunala ämbetsverk i Stockholm. Han blev rådman 1797 och lagman 1808. Åren 1809–1824 var han justitieråd.

Vid riksdagen 1809 representerade B. borgarståndet i Stockholm och var medlem av konstitutionsutskottet.

B:s litterära produktion, som hade Leopolds skrifter som föredöme, utgörs främst av lärodikter och tillfällighetsdikter i traditionell stil. B. invaldes i Akademien 11 mars 1797 på stol 12 efter Elis Schröderheim och tog sitt inträde 25 nov. samma år.

B. tilldelades Stora priset i skaldekonst 1792 för lärodikten Skaldebref till dem, som söka ett odödligt namn , Lundbladska priset 1793 och 1795 samt Mindre priset i skaldekonst 1794 för lärodikten Skaldestycke om religionens nödvändighet för samhällens bestånd.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): prisskrifterna 1792 och 1794; inträdestal över Schröderheim (SAH från år 1796, band 2); Historisk och critisk afhandling om svenska vitterheten före v. Dalins tid.