S. föddes 28 april 1715 i Nyköping och avled 27 aug. 1786. Han var son till friherren och ämbetsmannen Peter S. och Helena Maria Ehrenstierna.

S. studerade i Uppsala och blev 1731 e.o. kanslist i Krigsexpeditionen. Efter några års utlandsvistelse, med bl.a. studier i Halle och tjänstgöring vid beskickningen i Haag, överfördes han 1738 till Utrikesexpeditionen. Han medföljde 1739 C. G. Tessin på dennes ambassad till Köpenhamn och Paris, blev 1741 kanslijunkare och kammarherre och utsågs 1743 till minister i Paris. Efter att 1746 ha utnämnts till kansliråd och 1751 till riksråd återkom han 1752 till Sverige och var 1756–62 kronprins Gustafs guvernör. Han utträdde ur rådet 1765, upphöjdes till grevligt stånd 1766, följde Gustaf III på dennes Frankrikeresa 1770–71, deltog i förberedelserna för statsvälvningen och blev 1772 åter medlem av rådet, en befattning som han innehade till sin död.

S. blev ledamot av Vetenskapsakademien och Vitterhetsakademien 1753.

S. var mycket intresserad av ekonomiska frågor. Han korresponderade med franska fysiokrater och medverkade i dessas tidskrift Nouvelles éphémérides économiques. Dessutom publicerade han egna skrifter i ekonomiska och sociala ämnen, bl.a. Bref till Herrar Riksens Råd (1769–70). Han blev direktör i Ostindiska kompaniet 1773. S. var en av de 13 ledamöter som utsågs av Gustaf III själv; han avled dock innan han hunnit ta sitt inträde på stol 2.