Afzelius, Ivar

Afzelius, Johan Fredrik Ivar, jurist, ämbetsman, politiker (1848–1921). Invald 1907.

Stol: 
4
Föddes: 
1848-10-15
Födelseort: 
Uppsala
Invaldes: 
1907-02-14
Tog inträde: 
1908-02-15
Avled: 
1921-10-30
Ålder vid inval : 
59
Antal år i akademien: 
13

A. föddes 15 okt. 1848 i Uppsala och avled 30 okt. 1921. Han var son till skriftställaren Fredrik Georg A. och Edla Sofia Elisabet Richert, dessutom kusin till H. Hjärne (stol 10).
A. blev jur. fil. kand. i Uppsala 1868 och juris utriusque kandidat 1873. Efter att under åren 1874–75 ha studerat i Leipzig och Göttingen blev han 1877 juris utriusque dr. Samma år blev han docent i svensk allmän lagfarenhet och romersk rätt vid Uppsala universitet och 1879 e.o. professor i processrätt. Under 1880-talet ägnade sig A. huvudsakligen åt lagstiftningsarbete inom Nya lagberedningen (justitieråd 1891) och under 1890-talet främst åt domarverksamhet. Från 1902 ägnade han sig åter åt lagstiftningen såsom ordförande i Lagberedningen. Åren 1910–18 var han president i Svea hovrätt.
A. var stadsfullmäktig i Stockholm 1893–99 och ledamot av riksdagens första kammare 1898–1903 och 1905–15 (kammarens talman 1912–15). Åren 1905–21 var han ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag.
A. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1905.
Bland A:s juridiska skrifter märks Om cession af fordringar enligt svensk rätt (1877), Om parts ed såsom processuellt institut (1879) och Grunddragen af rättegångsförfarandet i tvistemål (1882). A. hade också omfattande kulturella intressen och var en framstående talare. A. invaldes i Akademien 14 febr. 1907 på stol 4 efter Herman Rundgren och tog sitt inträde på nästföljande högtidsdag, som på grund av Oscar II:s död uppskjutits till 15 febr. 1908. Han tjänstgjorde som Akademiens ombudsman (ekonomiske förtroendeman) 1907–21.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Rundgren (SAH från år 1886, band 22).