Rudholm, Sten

Rudholm, Sten John Gustaf, jurist, ämbetsman (f. 1918). Invald 1977.

Stol: 
1
Föddes: 
1918-04-27
Födelseort: 
Karlstad
Invaldes: 
1977-02-10
Tog inträde: 
1977-12-20
Avled: 
2008-11-29
Ålder vid inval : 
59
Antal år i akademien: 
31

Stol nr 1 - Sten Rudholm Sten Rudholm, född 27 april 1918 i Karlstad. Värmlänning och artillerist. Jurist och ämbetsman, f.d. hovrättspresident och riksmarskalk. Han invaldes i Svenska Akademien 10 februari 1977 och tog sitt inträde 20 december 1977. Rudholm efterträdde juristkollegan Sture Petrén på stol nr 1, som under nittonhundratalet av hävd har kommit att upptas av jurister. Efter grundläggande juridikstudier blev Sten Rudholm 1942 juris kandidat i Stockholm, vid vars universitet han trettio år senare (1972) blev juris hedersdoktor. Hans karriär kan delas upp i två delvis parallella verksamhetsområden: dels en praktisk domstolsbana, dels en ämbetsmannabana med varierande men som regel juridiska arbetsuppgifter. Karriären inom domstolsväsendet kom efter kandidatexamen i hög grad att knytas till Svea hovrätt i Stockholm. Efter notariemeritering och fiskalsaspiranttjänstgöring förordnades han som hovrättsfiskal 1945. Detta är den naturliga vägen till domaryrket, och nästa steg heter assessor. Efter att bl.a. ha skrivit en Handbok för nämndemän 1949 (tillsammans med Ernst Leche) blev Rudholm hovrättsassessor 1954 och hovrättsråd 1961. 1967 krönte han sin domarkarriär med posten som hovrättspresident, dvs. högste chef för Svea hovrätt. Karriären som domare kom att överlappas av en omväxlande verksamhet som ämbetsman på skilda poster, inte minst på hög lagstiftande nivå. 1955–61 var Sten Rudholm lagbyråchef vid Justitiedepartementet, med uppgift att utarbeta och granska nya lagförslag. Under tiden som lagbyråchef inkallades han som expert i den stora och viktiga författningsutredningen (1959–63). Denna hade tillsatts 1954 för att, med f.d. stats- och utrikesministern Rickard Sandler som ordförande, genomföra en genomgripande översyn av den svenska grundlagen. Efter nio år, 1963, lade utredningen fram ett första förslag till regeringsform. Rudholm ingick i Sandlers expertgrupp i lag med Jörgen Westerståhl och Nils Stjernquist. I en mycket initierad artikel från 1996 beskriver Rudholm (tillsammans med Stjernquist) författningsutredningens överflöd av politiska och juridiska komplikationer (”Jörgen Westerståhl som författningsutredare”, i Vetenskapen om politik. Festskrift till professor emeritus Jörgen Westerståhl, red. Bo Rothstein och Bo Särlvik, Göteborg 1996). Denna artikel ger en bild av Sten Rudholm som skribent, vilken också kan delas in i två: dels lagtextförfattaren, med en hel del spridda och mer eller mindre anonyma lagtexter inom bl.a. straffrätt och offentlig rätt, dels den friare skribenten. Den senare kan framför allt iakttas under åren som tidskriftsredaktör. Efter tiden som lagbyråchef vid Justitiedepartementet och parallellt med den nytillträdda befattningen som justitiekansler (JK) – dvs. den som på regeringens vägnar övervakar att domstolar och ämbetsverk följer lagar och förordningar – blev Sten Rudholm nämligen redaktör för Svensk Juristtidning. Detta redaktörsarbete – under vilket han skrev ett flertal artiklar i nämnda tidskrift, primärt av redaktionell karaktär – var Rudholm verksam med under hela sin tid som justitiekansler (1962–67), ända tills han tillträdde som president för Svea hovrätt, en position han sedermera innehade i nästan sjutton år, fram till 1983. Under tiden som hovrättspresident valdes han in i Svenska Akademien. Vid uppnådd pensionsålder förärades så Rudholm det mycket prestigeladdade ämbetet som riksmarskalk, chef för Kungliga Hovet (närmare bestämt de Kungl. Hovstaterna, dvs. organisationen som har till uppgift att bistå statschefen och det Kungliga Huset i deras officiella plikter). Han lämnade Riksmarskalksämbetet 1986. Rudholm har genom åren suttit i styrelsen för ett flertal företag, föreningar och institutioner, varav en del faller inom Svenska Akademiens intressesfär. Nämnas bör särskilt att han var ordförande för Sveriges allmänna konstförening 1974–83 och ledamot av Svenska språknämnden 1977–86. Språket är något som ligger Sten Rudholm varmt om hjärtat. Från hans kvartssekel i Akademien finns talrika prov på den friare skribenten Rudholms glasklara stilkonst, framför allt inom talekonstens genre, och i sitt inträdestal över föregångaren Sture Petrén är det inte minst dennes omsorg om språket som betonas. Text: Jan Arnald