Kjell Espmark föddes i Strömsund 1930. Han debuterade som poet 1956 med diktsamlingen Mordet på Benjamin och bland hans övriga diktsamlingar kan nämnas trilogin Sent i Sverige (1968–75), Den hemliga måltiden (1984), De levande har inga gravar (2002), Vintergata (2007), Skapelsen (2017), Kvällens frihet (2019), En sky av vittnen (2020) och Återliv (2021). Espmark har gjort sig känd för rolldiktning – att leva sig in och göra sig till uttolkare av andras upplevelser och berättelser. Detta har i lika hög utsträckning gällt hans romankonst, inte minst den svit av sju kortromaner som går under samlingstiteln Glömskans tid och som han publicerade mellan åren 1987 och 1997. Såväl inkännande som med satirisk skärpa presenteras i varje volym i serien en egen personlig röst ur olika svenska samhällsklasser. Bland övriga romaner kan nämnas Béla Bartók mot Tredje riket (2004) och Hoffmanns försvar (2013). Espmark har även utgivit essäsamlingarna Dialoger (1985) och Albatrossen på däcket (2008), självbiografin Minnena ljuger (2010) samt pjässamlingen Marx i London och andra pjäser (2011).

Espmark blev fil.dr och docent i litteraturhistoria i Stockholm 1964 och var åren 1978−95 professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Som litteraturvetare har han specialiserat sig på den poetiska modernismen, om vars tradition han givit ut två böcker, Att översätta själen. En huvudlinje i modern poesi från Baudelaire till surrealismen (1975) och Själen i bild. En huvudlinje i modern svensk poesi (1977). Bland hans litteraturvetenskapliga arbeten i övrigt kan framhållas Livsdyrkaren Artur Lundkvist (1964), Harry Martinson erövrar sitt språk (1970) och Resans formler. En studie i Tomas Tranströmers poesi (1983).

Espmark var styrelseledamot i Sveriges författarfond 1975−83 och ledamot av Dramatiska Teaterns styrelse 1991−96. Han invaldes i Akademien 5 mars 1981 på stol 16 efter Elias Wessén och tog sitt inträde 20 december samma år. Därtill var han ordförande i Nobelkommittén 1988−2004 och har utifrån sin djupa kunskap om priset ifråga skrivit böckerna Litteraturpriset. Hundra år med Nobels uppdrag (2001) och Nobelpriset i litteratur – ett nytt sekel (2021).