Adlerbeth, Gudmund Göran
Adlerbeth, Gudmund Jöran, friherre, ämbetsman, politiker, skald (1751–1818). Av Gustaf III utsedd till ledamot 1786.
A. föddes 21 maj 1751 i Jönköping och avled 7 okt. 1818. Han var son till hovjunkaren Jakob Fredrik A. och Anna Maria Spalding.
A. blev student i Uppsala 1768 och avlade kansliexamen 1771, varefter han tjänstgjorde som kanslist i olika verk. Bemärkt genom sina insatser i sällskapet Utile dulci kom han genom Gyllenborgs förmedling in i de litterära kretsarna vid hovet och blev konungens litteräre medhjälpare. Han blev protokollssekreterare 1774, riksantikvarie 1778, konungens handsekreterare samma år och kansliråd 1787. År 1793 lämnade han dessa sysslor och bosatte sig på sitt gods Ramsjöholm. Vid 1809 års riksdag var A. en av de mest betydande ledamöterna av konstitutionsutskottet och tryckfrihetskommittén, och samma år blev han statsråd och upphöjdes till friherre. Han lämnade statsrådsämbetet 1815.
A. blev ledamot av Musikaliska Akademien 1772 och av Vetenskapsakademien 1780.
A:s litterära produktion består främst av dramer (Cora och Alonzo), didaktisk poesi, bearbetningar av dramer av Racine och Voltaire samt översättningar av romerska skalder (Vergilius, Horatius, Ovidius). Han författade även memoarer, Historiska anteckningar (avseende tiden 1771–1807). A. var en av de 13 ledamöter som utsågs av Gustaf III själv och tog sitt inträde på stol 9 i samband med Akademiens instiftande 5 april 1786.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal (SAH från år 1786, band 1).