Bergman, Bo

B. föddes 6 okt. 1869 i Stockholm och avled 17 nov. 1967. Han var son till postinspektören Per B. och Amalia Norén.
B. avlade mogenhetsexamen i Stockholm 1888 och studerade därefter i Uppsala, där han 1889 avlade jur. preliminärexamen. Han anställdes 1892 som e.o. tjänsteman i Generalpoststyrelsen, där han var postexpeditör 1902–19, förste postexpeditör 1919–25 och förste postassistent från 1925 till pensioneringen 1935. B. var litteraturkritiker i Ord och bild 1900–04, litterär rådgivare vid Dramatiska teatern 1917–33 och litteratur- och teaterkritiker i Dagens Nyheter 1905–39.
Bland B:s verk kan nämnas diktsamlingarna Marionetterna (1903), En människa (1908), Elden (1917), Livets ögon (1922), Trots allt (1931), Gamla gudar (1939), Riket (1944), Väntan (1957), och Blott ett är ditt (1960), novellsamlingarna Drömmen (1904), Skeppet (1915) och Epiloger (1946) samt romanerna Ett bokslut (1942), Den förrymda själen (1955) och Så länge spelet varar (1958). B. invaldes i Akademien 24 sept. 1925 på stol 12 efter Adolf Noreen och tog sitt inträde 20 dec. samma år.
B. tilldelades Beskowska resestipendiet 1913 och Bellmanpriset 1943 och 1966.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Noreen (SAH från år 1886, band 36); minnesteckningar över Edvard Mauritz Swartz, Bernhard Elis Malmström, Olof Ulrik Torsslow och Hjalmar Söderberg.