C. föddes 13 juni 1811 i Alsike socken (Stockholms län) och avled 18 mars 1887. Han var son till häradshövdingen Gustaf C. och Wendela Christina Borell.

C. blev student 1825, fil. kand. 1832 och fil. mag. 1833, allt i Uppsala. Han var docent i allmän historia 1835–37, lärare för kronprins Oscars tre äldre söner 1837–46 och professor i historia vid Uppsala universitet 1849–76.

C. var i riksdagen ledamot av prästeståndet (som representant för universitetet) 1850–66 och av Första kammaren 1873–87. Som ecklesiastikminister 1863–70 och 1875–78 var han en ledande kraft i det svenska undervisningsväsendets omdaning.

C. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1855, av Vetenskapsakademien 1858, av Musikaliska Akademien 1864 och av Krigsvetenskapsakademien 1884.

Huvudverket i C:s omfattande historiska författarskap är Sveriges historia under konungarne af Pfalziska huset (1–7, 1855–85). C. invaldes i Akademien 1 dec. 1859 på stol 4 efter Carl Adolph Agardh och tog sitt inträde 19 mars 1861.

C. tilldelades Kungliga priset 1856.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Agardh (SAH från år 1796, band 33); Carl den Tolftes tåg mot Ryssland; minnesteckning över Gustaf Otto Stenbock.