F. föddes 14 jan. 1843 i Gävle och avled 31 juli 1901. Han var son till prosten Carl Adolf F. och Clara Justina Louise Eneroth, dessutom farfars bror till Lars F. (stol 4).

F. blev fil. kand. i Uppsala 1865 och fil. dr och docent i historia 1866. Han var 1869–75 redaktör för Svensk tidskrift och även för flera folkbildande tidskrifter, bl.a. Läsning för folket (1869–74). Samtidigt var han sekreterare i flera riksdagsutskott, blev chef för Centraltryckeriet i Stockholm 1873 och sekreterare i Riksbanken 1874. Han var finansminister i De Geers andra ministär 1875–80 och i Posses ministär 1880, varefter han blev president i Kammarkollegium. Sitt politiska arbete fortsatte han som ledamot av Första kammaren 1880–97 och som skribent i Stockholms Dagblad.

F. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1876, av Vitterhetsakademien 1878 och av Lantbruksakademien 1884.

Bland F:s historiska arbeten märks Sveriges inre historia från Gustaf den förste (1–2, 1869–75) och Anteckningar om Sveriges jordbruksnäring i sextonde seklet (1884). Han utgav också essäsamlingen Studier och kritiker (1, 1875; 2, 1888). F. invaldes i Akademien 19 maj 1881 på stol 1 efter Anders Fryxell och tog sitt inträde 20 dec. samma år. Han tjänstgjorde som Akademiens ombudsman (ekonomiske förtroendeman) 1884–1901.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Fryxell (SAH från år 1796, band 57); minnesteckningar över Erik Benzelius d.y. och Gustaf af Wetterstedt.