Fries, Elias

F. föddes 15 aug. 1794 i Femsjö socken (Jönköpings län) och avled 8 febr. 1878. Han var son till prosten Theodor (Thore) F. och Sara Elisabeth Wernelin.
F. studerade i Lund och blev 1814 fil. dr och docent i botanik (professors titel 1824). Han innehade från 1834 en professur i praktisk ekonomi i Uppsala, som 1851 ändrades till att avse botanik och praktisk ekonomi. Han lämnade professuren 1859. Åren 1839 och 1853–54 var han universitetets rektor.
F. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1821 och av Lantbruksakademien 1828.
F:s vetenskapliga produktion är till största delen ägnad svamparna, där det mest kända arbetet är Systema Mycologicum (1–3; 1821–32). Han utgav även viktiga skrifter om lavarna, t.ex. Lichenographia Europaea reformata (1831), och om riktlinjer för ett naturligt indelningssystem för växterna (Systema orbis vegetabilis, 1825). Dessutom publicerade han flera skrifter av praktisk natur, t.ex. Om odlingen af foderwäxter (1821) och planschverket Sveriges ätliga och giftiga svampar (1860–66). Bland hans populära skrifter märks främst Botaniska Utflygter (1–3; 1843–64). F. invaldes i Akademien 12 juli 1847 på stol 14 efter Erik Gustaf Geijer och tog sitt inträde 2 dec. samma år.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Geijer (SAH från år 1796, band 23).