Hedin, Sven

H. föddes 19 febr. 1865 i Stockholm och avled 26 nov. 1952. Han var son till stadsarkitekten Abraham Ludvig H. och Anna Berlin.
H. studerade i Stockholm, Uppsala och Berlin och blev Dr phil. i Halle 1892. Han företog vidsträckta forskningsresor i Centralasien, bl.a. till Pamir, Takla-makan, Tibet, Persien, Himalaya och Sinkiang. Under dessa resor, varigenom han vann världsrykte, utforskade H. bl.a. Indus’ och Brahmaputras källor och upptäckte Transhimalaya. Han adlades 1902.
H. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1905 och av Krigsvetenskapsakademien 1909.
Bland H:s skrifter märks dels vetenskapliga arbeten, dels reseskildringar som En färd genom Asien (1–2, 1898), Asien, tusen mil på okända vägar (1–2, 1903), Transhimalaya (1–3, 1909–12), Öfver land till Indien (1–2, 1910) och Från Peking till Moskva (1924). För ungdom skrev han bl.a. den geografiska läseboken Från pol till pol (1–2, 1911).
H. var en övertygad försvarsvän: i sin i miljonupplaga spridda broschyr Ett varningsord (1912), som 1914 följdes av Andra varningen, pläderade han för ett starkt försvar, och Gustaf V:s borggårdstal 6 febr. 1914 i samband med bondetåget var till stor del författat av honom. H. var hela sitt liv en stor Tysklandsvän: sina frontbesök hos centralmakterna skildrade han i bl.a. Från fronten i väster (1915) och sina möten med framstående nationalsocialister i Utan uppdrag i Berlin (1949). H. invaldes i Akademien 22 maj 1913 på stol 6 efter Hans Hildebrand och tog sitt inträde 20 dec. samma år.
H. tilldelades Kungliga priset 1910.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Hildebrand (SAH från år 1886, band 25); minnesteckning över Bengt Bengtsson Oxenstierna.