Hwasser, Israel

H. föddes 17 sept. 1790 i Älvkarleby socken (Uppsala län) och avled 11 maj 1860. Han var son till prosten Lars Adolph H. och Margareta Catharina Djurman.
H. började studera i Uppsala 1804 och blev med. kand. 1810, med. lic. 1812 och med. dr 1813. Han tjänstgjorde vid armén i Tyskland och Norge 1813–14, blev kir. mag. 1815, professor i praktisk medicin i Åbo 1817 och professor i teoretisk och praktisk medicin i Helsingfors 1827. Två år senare blev han professor i samma ämnen i Uppsala, där han stannade till 1855, då han tog avsked av hälsoskäl. H. gjorde en bestående insats genom att höja medicinen till jämbördighet med övriga universitetsvetenskaper i Sverige.
H. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1848.
H. hade mångsidiga intressen (kulturhistoriska, politiska, etiska och estetiska) och var en flitig skriftställare, inte minst när det gällde sedliga spörsmål (Om äktenskapet, 1841; Om vår tids ungdom, 1842; Mannens ynglingaålder, 1856). Han var också en varm anhängare av Karl XIV Johan (Om allianstraktaten emellan Sverige och Ryssland år 1812, 1838) och stiftade 1848 Carl Johansförbundet, vars ordförande han var till sin död (Skålar och föredrag i Carl Johansförbundet, 1–6, 1854–59). H. invaldes i Akademien 3 juli 1854 på stol 16 efter Samuel Grubbe och tog sitt inträde 20 dec. samma år.
H. tilldelades Kungliga priset 1849.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Grubbe (SAH från år 1796, band 28).