Järta, Hans

J. föddes 11 febr. 1774 i Husby socken (Kopparbergs län) och avled 6 april 1847. Han var son till generallöjtnanten friherre Carl Hierta och Maria Charlotta von Plomgren.
J. blev student i Uppsala 1787, avlade kansliexamen och anställdes 1791 i Kansliet. Redan som ung anslöt han sig till de oppositionella och deltog sannolikt i sammansvärjningen mot Gustaf III. Vid riksdagen 1800 hörde han till oppositionens ledare på Riddarhuset, varvid han avsade sig sitt adelskap och miste sin statstjänst. J. spelade en modererande roll vid 1808–09 års statsvälvning och var 1809 sekreterare i konstitutionsutskottet, som utarbetade den nya regeringsformen. Åren 1809–11 och 1815–16 var han statssekreterare för Handels- och finansexpeditionen och 1812–22 landshövding i Kopparbergs län. Sedan han fått statspension 1823 var J. 1825–36 bosatt i Uppsala, där han kom i nära kontakt med Geijer. Åren 1837–44 var han tf. chef för Riksarkivet.
J. blev ledamot av Lantbruksakademien 1812 och av Vetenskapsakademien 1828.
J., som under 1790-talet hade framträtt som publicist, återupptog denna verksamhet under 1820-talet och utgav 1823–24 tidskriften Odalmannen. Hans Valda skrifter utgavs 1882–83. J. invaldes i Akademien 1 april 1819 på stol 9 efter Gudmund Jöran Adlerbeth och tog sitt inträde 29 nov. 1826.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Adlerbeth (SAH från år 1796, band 12); minnesteckning över Gustaf Cronhjelm.