Josephson, Ragnar

J. föddes 8 mars 1891 i Stockholm och avled 27 mars 1966. Han var son till bokhandlaren Victor Mauritz J. och Annsofi Valentin.
J. studerade i Uppsala, där han blev fil. kand. 1912, fil. lic. 1916 och fil. dr 1919. Åren 1919–29 var han docent i konsthistoria med konstteori i Uppsala och 1929–57 professor i samma ämne i Lund. Han var från 1934 föreståndare för Arkiv för dekorativ konst i Lund, som han själv hade grundat detta år, och 1948–51 chef för Dramatiska teatern.
J. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1952.
Bland J:s konstvetenskapliga skrifter märks Stadsbyggnadskonst i Stockholm intill år 1800 (1918), Hur Rom byggdes under renässans och barock (1926), Tessin (1–2, 1930–31), Konstverkets födelse (1940), Kungarnas Paris (1943), Expressionismen (1947), Barocken (1948), Sergels fantasi (1–2, 1956). J. utgav även essäsamlingar (Nationalism och humanism, 1935), lyrik (Kedjan, 1912) och dramatik (Kanske en diktare, 1932). Åren 1937–57 var han redaktör för Tidskrift för konstvetenskap. J. invaldes i Akademien 12 maj 1960 på stol 14 efter Per Hallström och tog sitt inträde 20 dec. samma år.
J. tilldelades Kungliga priset 1951.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Hallström (SAH från år 1886, band 69); minnesteckning över Carl August Ehrensvärd.