L. föddes 22 juni 1880 i Stockholm och avled 5 maj 1950. Han var son till affärsmannen, kommunalmannen och politikern Herman Fredrik L. och Elise (Lisen) Sophie Philipson.

Efter mogenhetsexamen i Stockholm 1899 studerade L. i Uppsala, där han blev fil. kand. 1902 och fil. lic. 1905. Han disputerade 1908 och utnämndes samma år till docent i estetik samt litteratur- och konsthistoria. Åren 1919–45 var han professor i litteraturhistoria vid Stockholms högskola.

L. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1933.

Bland L:s skrifter märks Olof Dalin (1908), Johan Gabriel Oxenstierna (1911), Swedenborg (1915), Studier i Almquists ungdomsdiktning (1915), Upplysningstidens romantik (1–2, 1918–20), Strindbergs dramer (1–2, 1924–26), August Blanche som Stockholmsskildrare (1931), Strindberg och makterna (1936), August Strindberg (1–2, 1940–42), Dickens och hans romaner (1947) och Det moderna dramat (1948). L. invaldes i Akademien 26 april 1928 på stol 2 efter Claes Annerstedt och tog sitt inträde 20 dec. samma år. Han tjänstgjorde som Akademiens ombudsman (ekonomiske förtroendeman) 1945–50.

L. tilldelades Stora priset i vältalighet 1915.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Annerstedt (SAH från år 1886, band 39); minnesteckningar över August Blanche, August Strindberg och Gunno Dahlstierna.