L. döptes 3 april 1756 i Stockholm och avled 9 nov. 1829. Han var son till tulltjänstemannen Carl Adam Leopoldt och Märta Christina Hobel.

L. studerade först i Uppsala och fullföljde senare studierna i Greifswald, där han 1782 blev docent i lärdomshistoria. Efter att ha varit bibliotekarie i Stralsund och Uppsala kom han 1786 till hovet, där han blev Gustaf III:s litteräre medarbetare. Han blev bibliotekarie på Drottningholms slott 1787 och kungens handsekreterare 1788. Efter Gustaf III:s död lämnade han hovet och var åren 1793–95 bosatt i Linköping. Han fick kansliråds titel 1799, adlades 1809 och fick statssekreterares titel 1818.

L. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1802, av Vetenskapsakademien 1804 och av Musikaliska Akademien 1814.

Bland L:s skrifter märks Erotiska oder (1785), lärodikterna Försynen (1793) och Predikaren (1794), versberättelsen Eglé och Annett (1800), dramat Oden (1790) och den estetiska undersökningen Om smaken och dess allmänna lagar (1801). Han var även verksam som publicist och medarbetade i Extra Posten (1792–95) och Läsning i blandade ämnen (1797–1801). L. invaldes i Akademien 1 juni 1786 och tog sitt inträde på stol 16 den 21 juni samma år.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal (SAH från år 1786, band 1); Afhandling om svenska stafsättet (som kom att bli normgivande för stavningen under 1800-talet); odet Det slutande århundradet.

Minnesteckning över L. av B. von Beskow i SAH från år 1796, band 35.