Linde, Ulf
Linde, Ulf Harald, konstkritiker, författare, musiker (1929-2013). Invald 1977.
L. föddes 15 april 1929 i Stockholm och avled 12 okt. 2013. Han var son till civilingenjören Harald L. och Karin Krouthén. – L. avlade studentexamen 1947 och var först verksam som musiker (vibrafonist). Åren 1951–56 var han anställd vid Riksförbundet för bildande konst och övergick 1952 till att huvudsakligen ägna sig åt konstkritisk verksamhet, bl.a. i Dagens Nyheter 1956–68. Han var 1968–76 professor i den moderna konstens teori och idéhistoria vid Konsthögskolan i Stockholm, blev tf. intendent för Nationalmuseum 1974 och var 1977–97 chef för Thielska galleriet i Stockholm. – Bland L:s skrifter märks Kubism (1956), Spejare: en essä om konst (1960), Lennart Rodhe (1962), Siri Derkert (1964), Ragnar Sandberg (1979), Efter hand: Texter 1950–85 (1985), Marcel Duchamp (1986), Mot fotografiet (1989), Presentationer (1999), Svar (1999), samt den självbiografiska boken Från kart till fallfrukt (2008) och essäboken Sammelsurium (2011). Han har även översatt dikter av Wallace Stevens (Om att bara finnas, 1998).
L. invaldes i Akademien 10 febr. 1977 på stol 11 efter Eyvind Johnson och tog sitt inträde 20 dec. samma år. – L. tilldelades Ida Bäckmans stipendium 1974, Karin Gierows pris för kunskapsförmedlande framställningskonst 1978, Kellgrenpriset 1987 och Gerard Bonniers pris 1996. – Skr. i SAH: inträdestal över Johnson (1886:85).