Ljunggren, Gustaf

L. föddes 6 mars 1823 i Lund och avled 31 aug. 1905. Han var son till förste stadskomministern med. och fil. dr Anton Magnus L. och Catharina Sofia Kröger.
L. studerade i Lund, där han blev fil. kand. och fil. mag. 1844 samt fil. dr och docent i estetik 1847. Under 1850-talet uppehöll han tidvis professuren i levande språk och var 1859–89 ordinarie innehavare av professuren i estetik, litteratur- och konsthistoria. Åren 1867–68 och 1877–85 var han universitetets rektor.
L. var också politiskt verksam, bl.a. som ordförande i Lunds stadsfullmäktige 1869–77 och som ledamot av landstinget 1869–93.
L. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1876 och av Vetenskapsakademien 1881.
Bland L:s skrifter märks Framställning af de förnämsta esthetiska systemerna (1–2, 1856–60), Svenska dramat intill slutet af sjuttonde århundradet (1864) och Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död (1–5, 1873–95; behandlar tiden fram t.o.m. 1821). L. invaldes i Akademien 19 okt. 1865 på stol 18 efter Johan Henrik Thomander och tog sitt inträde 29 maj 1866.
L. tilldelades Stora priset i vältalighet 1856 för avhandlingen Jemförelse emellan Ehrensvärd och Winckelmann såsom konstfilosofer och Kungliga priset 1880.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): prisskriften 1856; inträdestal över Thomander (SAH från år 1796, band 41); minnesteckningar över Jakob Frese och Erik Sjöberg (Vitalis); skriften Om Tegnérs Frithiofs saga (1–2). L. författade även på Akademiens uppdrag Svenska Akademiens historia 1786–1886 (1–2, 1886).