M. föddes 22 jan. 1806 i Stockholm och avled 18 aug. 1873. Han var son till kammarherren friherre Erik Ludvig M. och friherrinnan Christina Brita Bennet.

M. studerade i Uppsala, där han 1824 avlade kansliexamen. Samma år anställdes han i Handels- och finansexpeditionen. Genom sina kunskaper i franska väckte han Karl XIV Johans uppmärksamhet och blev 1830 andre sekreterare och 1837 förste sekreterare i Kabinettet för utrikes brevväxlingen, 1838 kammarherre och 1840 kabinettssekreterare. Åren 1855–56 var han envoyé i Wien och 1856–58 envoyé i Paris. Han upphöjdes till greve 1860. Åren 1858–68 var han utrikesstatsminister och därefter till sin död president i Kommerskollegium.

M. deltog i flera ståndsriksdagar och var ledamot av Första kammaren 1866–73.

M. blev ledamot av Vetenskapsakademien 1848.

M. hade vidsträckta kulturella intressen, var en framstående bibliofil och förde en omfattande brevväxling på skilda områden. M. invaldes i Akademien 22 nov. 1852 på stol 15 efter Johan David Valerius och tog sitt inträde 20 dec. 1853. Den 25 febr. 1869 utsågs han till ständig sekreterare, tillträdde posten 4 mars samma år och kvarstod till 25 april 1872.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Valerius (SAH från år 1796, band 27).