O. föddes 18 april 1896 i Köla socken (Värmlands län) och avled 11 jan. 1985. Han var son till köpmannen Emil O. och Anna Jonsson.

O. avlade studentexamen i Karlstad 1914 och studerade sedan i Uppsala, där han blev fil. kand. 1918, fil. lic. 1921 och fil. mag. 1924. År 1927 blev han fil. dr och docent i litteraturhistoria vid Stockholms högskola. Han var lärare vid Uppsala folkskoleseminarium 1923–25 samt amanuens vid Riksarkivet 1926–29 och vid Svenska Akademiens arkiv 1930–35. Åren 1935–45 var han föreståndare för Svenska Akademiens Nobelbibliotek och 1938–52 amanuens vid Svenska Akademien. O. tillades 1937 professors namn och innehade 1945–61 professuren i litteraturhistoria med poetik vid Stockholms högskola.

O. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1947.

Bland O:s skrifter märks C. J. L. Almquist före Törnrosens bok (1927), Carl Jonas Love Almquist till 1836 (1937), Från Wallin till Fröding (1939), Den unge Snoilsky (1941), Fröding, ett diktarporträtt (1950), Törnrosdiktaren och andra porträtt (1956) och Törnrosens diktare, den rike och den fattige (1966). O. invaldes i Akademien 28 maj 1952 på stol 5 efter Bengt Hesselman och tog sitt inträde 20 dec. samma år. Han var ledamot av Nobelkommittén 1960–71.

O. tilldelades Kungliga priset 1939 och Axel Hirschs pris 1971.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Hesselman (SAH från år 1886, band 63); minnesteckning över Carl Snoilsky.