Rydberg, Viktor

R. föddes 18 dec. 1828 i Jönköping och avled 21 sept. 1895. Han var son till slottsvaktmästaren Johan R. och Hedvig Christina Duker.
Efter skolgång i Jönköping och Växjö var R. verksam som journalist 1847–50 och blev student i Lund 1851. På grund av medellöshet tvingades han lämna Lund, försörjde sig 1852–55 som informator och var därefter kulturmedarbetare i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning 1855–76 (från 1860 även utrikesredaktör). Åren 1876–84 var han offentlig föreläsare i filosofi och kulturhistoria i Göteborg, 1884–89 professor i kulturhistoria vid Stockholms högskola och från 1889 till sin död professor där i de bildande konsternas teori och historia.
R. blev ledamot av Konstakademien 1887, av Vetenskapsakademien 1889 och av Vitterhetsakademien 1890.
Bland R:s litterära verk märks dels romaner (Fribytaren på Östersjön,1857; Singoalla, 1857; Den siste athenaren, 1859; Vapensmeden, 1891), dels poesi (Kantat vid jubelfest-promotionen i Upsala den 6 september 1877; Dikter, 1882; Dikter, 1891), dels en översättning av första delen av Goethes Faust (1876). Bland hans konsthistoriska arbeten kan nämnas Romerska dagar (1877), bland hans teologiska stridsskriften Bibelns lära om Kristus (1862), bland hans mytologiska Undersökningar i germanisk mytologi (1–2, 1886–89) och den för ungdom avsedda Fädernas gudasaga (1887). R. invaldes i Akademien 26 april 1877 på stol 16 efter C. V. A. Strandberg och tog sitt inträde 22 maj 1878.
Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Strandberg (SAH från år 1796, band 53).