S. föddes 27 maj 1818 i Uddevalla och avled 2 febr. 1900. Han var son till hattmakarmästaren Sven S. och Catharina Sara Lund.

S. studerade i Uppsala, där han blev fil. kand. 1841, fil. dr 1842, teol. kand. och docent i symbolik och kyrkohistoria 1845 och docent i teologiska prenotioner 1846. Åren 1852–56 var han professor i dogmatik och moralteologi och 1856–64 professor i kyrkohistoria och symbolik i Lund. Han blev domprost i Lund 1861 och biskop i Karlstad 1864. Från 1870 till sin död var han ärkebiskop.

S. deltog i samtliga ståndsriksdagar från 1859 och tillhörde Andra kammaren 1867–72 och Första kammaren 1877–92 (talman 1867–72 och 1878–80). Han var ledamot av kyrkolagskommittén 1869–73, ordförande i bibelkommissionen 1879–82 och 1884–88 samt ordförande i Svenska kyrkans missionsstyrelse 1874–1900.

S. blev ledamot av Vitterhetsakademien 1874 och av Vetenskapsakademien 1877.

S. var 1855–63 en av utgivarna av Svensk kyrkotidning. Hans Tal vid kyrkliga tillfällen utgavs postumt 1901. S. invaldes i Akademien 5 febr. 1874 på stol 15 efter Ludvig Manderström och tog sitt inträde 20 dec. samma år.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Manderström (SAH från år 1796, band 50).