W. föddes 31 mars 1835 i Vissefjärda socken (Kalmar län) och avled 15 febr. 1892. Han var son till kontraktsprosten Per W. och Gustafva Fredrika Elfström.

W. studerade i Lund, där han 1862 blev fil. kand. och samma år fil. dr och docent i grekiska språket och litteraturen. Han bytte dock snart ämne, och redan 1865 sökte och fick han professuren i nordiska språk i Lund. W. var Lunds universitets rektor 1876–77 och 1885–91 samt prorektor 1877–85.

W. var stadsfullmäktig i Lund 1874–81.

Bortsett från doktorsavhandlingen, som avsåg partikelbruk hos Thukydides, ägnade W. nästan hela sin vetenskapliga produktion åt den nordiska filologin. Bland hans skrifter märks Om ordfogningen i den äldre Eddan (1865), Oden och Loke (1873), Emendationer och exegeser till norröna dikter (1–4, 1886–91) samt flera kommenterade texteditioner. W. invaldes i Akademien 29 maj 1878 på stol 5 efter Johan Erik Rydqvist och tog sitt inträde 20 dec. samma år. År 1883 tog han initiativet till att återuppta arbetet på Akademiens ordbok och hade överinseendet över detta från 1884 till sin död.

W. tilldelades Kungliga priset 1874.

Skr. i Svenska Akademiens Handlingar (SAH): inträdestal över Rydqvist (SAH från år 1796, band 54); minnesteckning över Carl Johan Schlyter.