Svenska Akademiens logotyp

Svenska Akademiens högtidssammankomst

Svenska Akademien avslutar arbetsåret genom att fira sin högtidsdag med en offentlig sammankomst i Börssalen den 20 december klockan 17. Gustaf III, som hade sinne för teater, har utfärdat noggranna scenanvisningar för ceremonin, vilka i allt väsentligt fortfarande följs. 

Direktorstalet 2021 BeskurenHögtidssammankomst i Börssalen. Foto: Rickard L. Eriksson

Vid salens norra långsida har en läktare uppförts för de kungliga med uppvaktning. Mitt i salen finns ett podium med Akademiens sammanträdesbord och arton numrerade, förgyllda stolar klädda med blått siden. Kring podiet har uppförts en barriär klädd med mörkt kläde med guldkronor. Bakom direktörens plats vid övre kortändan finns i barriären en öppning, från vilken en gång leder till Akademiens sessionsrum. 

Bänkarna ute i salen är fyllda med förväntansfullt sorlande åskådare, alla i högtidsdräkt. Det är en uppskattad förmån att få en biljett till evenemanget. Salen har bara drygt 500 platser, och en del av dessa är reserverade för höga befattningshavare inom den offentliga förvaltningen och framstående företrädare för landets kulturliv. 

Strax före ceremonins början inträder de kungliga med uppvaktning. På slaget 17 öppnas dörrarna till sessionsrummet, alla (även de kungliga) reser sig, och Akademiens ledamöter tågar in i salen två och två. De bugar i tur och ordning för de kungliga och sätter sig var och en på sin stol. Direktören slår med klubban i bordet och tillkännager: "Akademien sammanträder".

Programmet vid sammankomsten följer i stort sett samma mönster från år till år, med små variationer. De enda större avvikelserna inträffar vid sådana tillfällen då en ny ledamot har valts in och skall hålla sitt inträdestal och då Akademiens stora pris skall utdelas.

Sammankomsten börjar med att direktören håller ett inledningsanförande, det så kallade direktörstalet. Detta kan handla om i stort sett vad som helst, men ofta brukar det anknyta till aktuella händelser inom Akademiens verksamhets- och intresseområden, och inte sällan har direktörstalet utgjort ett inlägg i kulturdebatten.

Om en ny ledamot har valts in och skall ta sitt inträde, väntar han eller hon under tiden i sessionsrummet. När direktören har avslutat sitt tal går sekreteraren ut i sessionsrummet och för in den nyinvalde, som stående vid sekreterarens plats håller ett inträdestal över sin företrädare.

Inträdestalet besvaras av direktören, som i sitt korta svarstal brukar yttra några personliga minnesord över den bortgångne ledamoten och hälsa den nya kollegan välkommen i Akademien. Sedan får den nyinvalde underteckna Akademiens stadgar, och därefter förs han av sekreteraren till sin plats.

Om Akademien har beslutat utdela Stora priset innevarande år, brukar den utsedde pristagaren, som redan har underrättats om beslutet, vara närvarande i Börssalen. Sedan direktören tillkännagivit prisbeslutet, kallas pristagaren fram till Akademiens bord och harangeras av direktören i ett kort anförande, varefter priset, Akademiens stora guldmedalj, överlämnas av ständige sekreteraren.

Nästa punkt på programmet brukar vara att direktören tillkännager föremålet för årets minnespenning, varefter ordet går till minnesteckningens författare, som läser ett utdrag ur sitt arbete. Sedan brukar en eller ett par ledamöter bidra med uppläsning av egna dikter eller någon essä. Programmet avslutas med ständige sekreterarens berättelse över det gångna året, som bland annat gäller årets mottagare av priser och stipendier.

Till sist slår direktören klubban i bordet och förklarar sammankomsten avslutad. Alla reser sig, Akademien återvänder till sessionsrummet, de kungliga med uppvaktning lämnar sin läktare och publiken myllrar ut ur Börssalen.

Så har ytterligare ett akademiskt arbetsår gått till ända.

Högtidssammankomster genom åren

2020

Svenska Akademiens årshögtid 2020 firades torsdagen den 15 april 2021 istället för vad som hade varit traditionsenligt: 20 december 2020. Detta som en effekt av rådande pandemi. Pandemin orsakade också att sammankomstens innehåll behövde spelas in på skilda håll och presenteras i form av en film. I övrigt hölls det i görligaste mån på traditionerna. Dock framsköts de båda tillträdande ledamöternas inträdestal till 2021 års högtidssammankomst, i förhoppning om att då kunna hålla dem i realtid inför publik. 

Akademiens direktör, Bo Ralph, öppnade sammankomsten med ett tal.

Läs direktörstalet »

Därefter tillkännagavs att årets minnespenning, utförd av konstnären Peter Linde, är ägnad innehavarna av stol 12 genom tiderna. Åtsidan visar stolen snett framifrån med talet tolv på ryggstödet. Fråsidan företer den ena av de av stiftaren skänkta skrivbordsuppsatserna, längs kanten omgiven av årtalen1786 till 2020. Minnesteckningen – Utsikt från stol 12 – är författad av stolens nuvarande innehavare, herr Wästberg, som läste ett utdrag därur.

Läs minnesteckningen »

Därefter framförde fru Forsström sin dikt "Vad var det för en sång".

Läs dikten »

Direktören meddelade därpå att Akademien med sin höge beskyddares medgivande till ny ledamot valt och kallat författern och journalisten Ingrid Carlberg. Den nyinvalda ledamoten infördes av ständige sekreteraren i Börssalen och mottog ett välkomsttal av direktören samt skrev in sitt namn i stadgeboken.

Direktören meddelade därpå att Akademien med sin höge beskyddares medgivande till ny ledamot valt och kallat författaren Steve Sem-Sandberg. Den nyinvalda ledamoten infördes av ständige sekreteraren i Börssalen och mottog ett välkomsttal av direktören samt skrev in sitt namn i stadgeboken.

Direktörens välkomsttal till de nya ledamöterna »

Därefter framförde fru Swärd ett utdrag ur ett pågående prosaarbete.

Askanischer Platz, Berlin, 1936. »

Detta följdes av att herr Espmark framförde tre dikter: "Himlen pressar mot Övralid" ur samlingen Kvällens frihet, "Det oavslutade uppdraget" ur samlingen Återliv samt en dikt ur Hemfärd till glömskan (en bok under arbete).      

Läs dikterna »

Slutligen överlämnades ordet till Akademiens ständige sekreterare herr Malm, som föredrog följande berättelse:

Ständige sekreterarens berättelse

”Utopi” är ett ord som varit paradoxalt närvarande under 2020. Detta år av undantagstillstånd bär snarare dystopins kännetecken, men det aktualiserar just utopin. Utopin, platsen som inte är, uttrycker vanligen en längtan efter något annorlunda och bättre än det vi är vana vid. Man borde inte kunna längta tillbaka till en utopi: den bör rimligen vara förknippad med löftesrik framtid. Men detta år har vår gamla vardag i hög grad framträtt som en utopi att drömma sig till.

 Samtidigt som det gamla vanliga antagit utopiska dimensioner har platsen som inte är blivit vårt nya gemensamma utrymme. Alla de möten över videolänk som ersatt så stora delar av vanlighetens arbete och fritid etablerar ständigt nya virtuella rum. Aldrig har världen varit så fylld av platser som inte är men ändå är. De har förstås varit under tillväxt ett antal år, inte minst i de sociala mediernas form, men i den fysiska distanseringens tid har de intagit ett helt nytt utrymme. En aspekt av sådana icke-platser som på många håll tycks framstå som särdeles utopisk ligger nära det som benämnts filterbubbla: en plats fylld av likasinnade där bara det som bekräftar den gemensamma världsbilden kan komma in. Denna typ av platser som inte finns har visat sig kunna öva en remarkabel inverkan på politiken och på tillvaron också för människor som inte befolkar dem. Den positiva effekten av de virtuella rummen är förstås den motsatta: då de växer fram i skolor, på universitet, i organisationer och på en mångfald arenor för det öppna samtalet, skapar de i stället möjligheter för olika perspektiv och insikter att utväxlas och ställas mot varandra.

Svenska Akademien har under de senaste åren varit starkt engagerad i förnyelse och förändring, men det gångna året har ställt helt oförutsedda krav på flexibilitet. Nobelpriset kunde delas ut också detta år, men inga Nobelpristagare kunde komma till Stockholm i december. I stället för de sedvanliga arrangemangen etablerades nya former för Nobelveckan, och vi hoppas få välkomna litteraturpristagaren Louise Glück i Stockholm kommande december. De kvällar på Akademien kring litteratur, musik och konst vi brukar bjuda in till har också antagit andra former och givit oss anledning att utveckla nya metoder för deras tillgängliggörande.

När våren övergick i sommar förlorade Akademien en ledamot. Kristina Lugns poesi och dramatik följde inga regler, inga förgivettaganden. Det gjorde hon heller inte själv. Hennes sätt att bejaka det vardagliga och tillvarons absurda konstellationer spred nytt skimmer över det gustavianska Börshuset på ett vis som snabbt kom att framstå som kongenialt.

Detta uppskjutenhetens år har satt sin prägel också på Akademiens högtidssammankomst. Den äger rum på sin vanliga plats, men inte på sitt rätta datum och inte enligt sina ordinarie former. Börssalen, vanligen fylld till bristningsgränsen av deltagare och gäster, är i dag ordnad för en särdeles stillsam och säkrad ceremoni. Vi anpassar oss efter omständigheterna och gör i stället sammankomsten tillgänglig digitalt. Efter ett drygt år av inställda, framskjutna och omarrangerade möten kan jag ändå konstatera att Svenska Akademien nu är fulltalig. Ulf Linde sade en gång: ”Varje rykte om att Akademien skulle rymma färre än aderton fraktioner är falskt.” Vi uppnår nu antalet arton, och ser fram emot att bryta många perspektiv mot varandra i konstruktivt samarbete.

Det är med stor glädje Akademien välkomnar de nya ledamöterna Ingrid Carlberg och Steve Sem-Sandberg. Under vanliga omständigheter hade de båda hållit sina inträdestal nu, men vi inväntar tillfället då vi kan åhöra talen tillsammans med en mer sedvanlig skara gäster. Ingrid Carlbergs tal över Göran Malmqvist och Steve Sem-Sandbergs över Kristina Lugn kommer i stället att hållas vid 2021 års högtidssammankomst den 20 december. I och med deras inträde har Akademien i sin krets välkomnat sammanlagt 200 ledamöter sedan begynnelsen 1786, för 235 år sedan.   

Under året har projektet ”Intensivsvenska” avslutats och utvärderats. Akademien har sedan 2016 varit huvudman för ”Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever”, som är det fulla namnet. Projektet, huvudsakligen finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och lett av herr Riad, har etablerat en framgångsrik modell för utbildning. Projektets avslutning inbegriper lovande förberedelser för framtida utveckling av de metoder och möjligheter som skapats.

Läsning, detta häpnadsväckande medel för utforskning av världen och tillvaron, fundamentet för den kritiska granskningen och det offentliga samtalet, är alltid central i Akademiens arbete. Behovet att stärka läsförmågan hos unga lyfts fram allt oftare och med allt större eftertryck. Under året har vi ägnat stor omsorg åt förberedelserna för en poesibok som skall nå varje sexåring i landet och många fler under 2021. Boken, som har titeln En bro av poesi, sänds ut i början av hösten. Vi är mycket glada över samarbetet med utgivarna Ann Boglind och Anna Nordlund, förlaget En bok för alla, Föreningen Läsrörelsen och Skolverket.

Bland de böcker Akademien utgivit under året skall jag nämna några. I klassikerserien har publicerats Evert Taubes Vallfart till Trubadurien och Toscana, redigerad och kommenterad av David Anthin och med introduktion av fru Mattson, samt Anna Maria Lenngren, Kärleken och dårskapen. Dikter i urval av författaren, redigerad och kommenterad av Paulina Helgeson och med introduktion av undertecknad (undertiteln kan låta förbryllande, men detta är den första utgåvan som följer den förteckning Lenngren själv gjorde över sina verk). Herr Wästberg har återuppfunnit minnesteckningens genre med boken Utsikt från stol 12, som ägnas alla ledamöter som innehaft stol tolv, medan herr Espmark utvecklat genren i en helt annan riktning i Clas Livijns minnen och herr Svenbro i ytterligare en annan i Martin P:son Nilsson. Akademiens julbok år 2020 rymmer texter Kristina Lugn skrev som ledamot i Akademien och har titeln Mellan förtvivlan och förtvivlans mod.

Under året har osedvanliga rörelser i Börshuset förmärkts, då Fredric Bedoire förberett den bok om denna magnifika byggnad som utges med anledning av att Akademien huserat här i hundra jämna år, just inför denna senarelagda högtidssammankomst.

Svenska Akademiens ordbok avverkade uppslagsordet ”utopi” redan 2012 och målgången vid Ö sker 2023. Detta historiska ordboksprojekt fullbordas med både traditionellt tryck och digitala uppdateringar. (När bokstaven D behandlades på 1930-talet hade ordet ”dystopi” ännu inte fått fäste. Den som söker i den digitala versionen får därför den nästan alltför relevanta frågan ”Menade du: despoti?”.)

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien utkom år 2009 och det är dags för en andra, påtagligt reviderad upplaga. Arbetet med den har varit intensivt under året, och när den tillgängliggörs under 2021 kommer det inte att vara i bokform. I stället kommer den nya versionen att finnas på webbplatsen svenska.se och i den nya appen för mobiltelefon och läsplatta.

Akademiens tillgängliggörande av ordböcker på internet och som appar drar till sig allt större skaror av användare. Webbplatsen svenska.se, som ger tillgång till Svenska Akademiens ordbok, Svenska Akademiens ordlista och Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, räknade under 2020 över en miljon sidvisningar i månaden, en ökning med 30 % mot 2019. Lägger vi till SAOB:s egen hemsida rör det sig om en och en halv miljon sidvisningar per månad. Sedan svenska.se och saob.se öppnade 2016/17 har bortåt 60 miljoner sidor visats. Appen för SO har sedan start laddats ned en kvarts miljon gånger – appen för SAOL 1,6 miljoner gånger.

Det större behovet av digital tillgänglighet har också visat sig tydligt i besöksfrekvensen hos Litteraturbanken, där 6 000 verk ur det svenska litterära kulturarvet är fritt tillgängliga för var och en. Vid slutet av året var antalet besök nära nog dubbelt så högt som föregående år, med ett genomsnitt på drygt 700 000 sidvisningar per månad. Litteraturbanken har under året finansierats genom bidrag från Svenska Akademien och från Riksbankens Jubileumsfond, som beviljat medel för att digitalisera och tillgängliggöra all svensk skönlitteratur som trycktes i bokform under 1800-talet. Projektet ”Nya vägar till det förflutna” avser å ena sidan att öppna upp detta källmaterial för humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan att göra det möjligt för alla intresserade läsare att söka sig fram till nya bekantskaper och insikter i den svenska litteraturen.

Litteraturbanken har också ombesörjt en renovering av webbplatsen bokcirklar.se, där alla som vill kan starta en bokcirkel, oberoende av var deltagarna befinner sig i världen. Har bokcirkelns deltagare svårt att få tag i samma bok inför diskussionen, står Litteraturbankens bibliotek till buds.

En viktig del av den löpande verksamheten är arbetet med priser, stipendier och bidrag. Också på det området har förändringar behövts. I pandemins tidiga fas avsatte Akademien medel för snabbt stöd och utlyste 80 arbetsstipendier om 50 000 kronor för författare, kulturskribenter och översättare. De mer sedvanliga priserna och stipendierna var följande:

     Kungliga priset instiftades av Karl XIV Johan och anvisas fortfarande av Hans Majestät. Priset, som utdelas för förtjänstfulla insatser inom något av Akademiens intresseområden, tilldelades 2020 Benny Andersson.

     Bellmanpriset, instiftat 1920 av Anders och Emma Zorn och avsett att hedra en verkligt framstående svensk skald, tillerkändes Eva Runefelt.

     Kellgrenpriset utgår ur den Gierowska donationen och utdelas för betydelsefull gärning inom Akademiens hela verksamhetsområde. Priset tillföll Gunnar Broberg.

     Gerard Bonniers pris skall tilldelas författare verksamma inom Akademiens intresseområde. Till mottagare av priset utsågs 2020 Carola Hansson.

     Ur Gerard Bonniers donation utgår även stipendier till unga, lovande författare. Dessa tillföll Maria Broberg och Emma Holm.

     Stipendiet ur Lena Vendelfelts minnesfond skall tilldelas diktare som söker hävda och värna rent mänskliga värden. Till mottagare av 2020 års stipendium utsågs Henrika Ringbom.

     Ur Akademiens egna medel utdelades belöningar till Ann-Luise Bertell, Per Hagman, Sven Olov Karlsson, Aino Trosell och David Zimmerman.

     Ur Stiftelsen Fonden för forskning i modern svenska och för svensk språkvård tilldelades Lena Palicki och Anders Svensson anslag.

 

Dessutom tilldelade Akademien under hösten

     Börje Lindström Kallebergerstipendiet,

     Malin Berg, Maia Hansson Bergqvist, Agneta Ehrensvärd, Nina Jeppsson, Marall Nasiri, Peshang Rad och Oskar Thunberg Carl Åkermarks stipendium, som delas ut till förtjänta artister inom svensk teater.

 

Under våren utdelades följande belöningar:

     Svenska Akademiens nordiska pris, utgående ur den Gierowska donationen, till Rosa Liksom,

     Svenska Akademiens Bernadottestipendium till Malin Nauwerck,

     Doblougska priset till Lars Andersson och Peter Handberg samt i enlighet med den norska nämndens förslag till Nils Christian Moe-Repstad och Carl Frode Tiller,

     Margit Påhlsons pris för viktiga insatser för svenska språket till Olle Engstrand,

     Svenska Akademiens språkvårdspris till Elisabet Engdahl,

     Blomska stipendiet till Staffan Fridell,

     Gun och Olof Engqvists stipendium till Henrik Berggren,

     Signe Ekblad-Eldhs pris till Stewe Claeson,

     Axel Hirschs pris till Ingrid Carlberg och Nils Uddenberg,

     Schückska priset till Håkan Möller,

     Eric och Ingrid Lilliehööks stipendium till Lena Biörnstad Wranne,

     Ida Bäckmans stipendium till Lotta Lundberg,

     Beskowska resestipendiet till Josefin Holmström,

     Birger Schöldströms pris till Martin Kylhammar,

     Svenska Akademiens gustavianska stipendium till Rebecka Lennartsson,

     ett stipendium ur den Gierowska donationsfonden till Björn Sundberg,

     Svenska Akademiens översättarpris till Ulla Ekblad-Forsgren,

     Svenska Akademiens tolkningspris till Katia de Marco,

     Stiftelsen Natur och Kulturs översättarpris till Hedwig M. Binder och Bengt Eriksson,

     Karin Gierows pris till Wilhelm Agrell och Pia Ingström,

     Schullströmska priset för barn- och ungdomslitteratur till Katarina von Bredow,

     Ilona Kohrtz’ stipendium till Karin Smirnoff,

     Ole och Ann-Marie Söderströms pris till Jerker Virdborg,

     Svenska Akademiens bibliotekariepris till Åsa Norlund,

     Svenska Akademiens svensklärarpris till Öyvinn Björkas, Anna Månsson Nylund, Katarina Lycken Rüter och Annika Sjödahl, samt slutligen

     Forskarstipendier ur Stina och Erik Lundbergs stiftelse till Matilda Amundsen Bergström, Tatjana Brandt, Anna Jungstrand, Anders Lindström, Richard Pleijel och Claes Wahlin.

Svenska Akademien arbetar utifrån förvissningen att ett rikt och levande språk vidgar våra möjligheter att samverka och utvecklas. Det kan föra oss närmare den utopi som i Svensk ordbok definieras som ”föreställningen om ett (ouppnåeligt) idealtillstånd”, men där just ordet ”ouppnåeligt” uppmuntrande nog är satt inom parentes.

Svenska Akademiens arbete för att stärka svenska språket och litteraturen och bidra till världens litteratur genom Nobelpriset går vidare. Efter bästa förmåga och med stor entusiasm fortsätter vår nu fulltaliga Akademi att verka för människans skapande förmåga och kritiska omdöme. Eller, för att använda instiftaren Gustaf III:s formulering från 1786, för ”snille och smak”.