Alexander Solzjenitsyn

En digital utställning om 1970 års Nobelpristagare i litteratur. Följ med in i Nobelarkivet och ta del av de dramatiska omständigheterna kring hans pris, vilket han kunde resa till Stockholm och mottaga först 1974.

Käre herr Gierow!

Det har kommit att bli så att jag varje år i december– Nobel- och julmånaden – minns Er med stor värme. (...) Trots att vi aldrig råkats (...) har det uppstått en varm vänskapskänsla. 

Citatet är hämtat ur ett brev från Alexander Solzjenitsyn till Svenska Akademiens ständige sekreterare Karl Ragnar Gierow, skrivet i december 1973. Tre år efter att Akademien tillkännagivit att Nobels litteraturpris tilldelats den sovjetiske författaren.

Det skulle dröja ända till Nobeldagen den 10 december 1974, då Solzjenitsyn blivit landsförvisad från Sovjetunionen och levde i exil, innan han fick sitt Nobeldiplom och sin medalj ur kung Carl XVI Gustafs hand.

I Svenska Akademiens arkiv finns brev och handlingar som speglar de dramatiska omständigheter som förhindrade utdelningen av 1970 års pris. Här finns också Nobelkommitténs rapporter som avslöjar hur kommittén resonerade och hur dess rekommendation till Akademien inför Nobelprisomröstningen i oktober 1970 löd. När det nu gått femtio år sedan Solzjenitsyns Nobelpris och trettio år sedan Sovjetunionen föll samman vill vi dela med oss av dokument och information om och kring Alexander Solzjenitsyn och litteraturpriset 1970.