Gunnar D Hansson 2026
Först kommer världen att gå under, därefter poesin.
Det är min nuvarande ståndpunkt
2026 års mottagare av Nordiska priset, Gunnar D Hansson, närvarade vid en prisceremoni hos Svenska Akademien onsdagen den 8 april i Börshuset, Gamla stan. Ceremonin inleddes med att Roland Pöntinen, vid flygeln, framförde "Les cloches de Genève" ur Années de pelerinage av Franz Liszt. Efter att Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm hälsat pristagaren välkommen höll akademiledamöterna Anna-Karin Palm och Bo Ralph varsitt hyllningstal. Efter överräckande av prisdiplom och blommor höll därefter Gunnar D Hansson sitt tacktal samt läste ett urval dikter.
Hyllningstal av Anna-Karin Palm »
Samtliga foton: Samuel Unéus
Gunnar D Hansson, född 1945 och uppvuxen på Smögen, är författare, översättare, docent i litteraturvetenskap samt professor emeritus i litterär gestaltning vid Göteborgs universitet. Han debuterade som poet 1979 och fick med trilogin Olunn (1989), Lunnebok (1991) och Idegransöarna (1994) – samtliga präglade av hans personliga motivsfär från hemtrakten i norra Bohuslän – sitt litterära genombrott. Till senare uppmärksammade verk hör AB Neandertal (1996), Förlusten av Norge (2000), Senecaprogrammet (2004), Lomonovsryggen (2009) och Tapeshavet (2017), liksom essäsamlingarna Ärans hospital (1999) och Garbo går i land (2020).
Gunnar D Hansson räknas som en av de mest betydande och säregna rösterna i samtida nordisk litteratur. Dikt, prosa och faktatext blandas ofta och med självklarhet – inte enbart mellan böckerna utan också inom dem. Under den stora spännvidden i fråga om motiv och persongalleri vilar stadiga grundteman till vilka hör både litteraturen och naturen samt, inte minst, deras inbördes relation. Ögonblicksbilder och lokalhistoria slår utan åthävor följe med hisnande geologiska och kulturella perspektiv och formar en lika originell som fascinerande helhet präglad av förundran, kunskap och humor. I sin anmälan av Hanssons senaste bok, Novaja Zemlja-effekten (2023) sammanfattade kritikern Rebecka Kärde sin syn på författarskapet: ”Få litterära biotoper tycks mig viktigare att bevara.”
Vid sidan av sitt eget skönlitterära författarskap har Hansson ägnat stort intresse åt andras dito, både som litteraturforskare och som undervisande i litterär gestaltning. 1988 disputerade han vid Göteborgs universitet på avhandlingen Nådens oordning, i vilken han analyserar Lars Ahlins roman Fromma mord. Därtill har han varit verksam som översättare och bland annat tolkat fornengelsk och fornisländsk poesi. Inte minst väckte fjolårets nyöversättning av medeltidseposet Beowulf uppmärksamhet och lovord. Hansson har också varit en drivande kraft i såväl bokförlaget Anthropos som i litteraturtidskriften Ord & Bild. Bland hans många litterära utmärkelser kan särskilt nämnas Samfundet De Nio stora pris 2018 och han är därtill tvåfaldig mottagare av Sveriges Radios lyrikpris, 2000 och 2018.